Fiberoptik-företaget Proximion mäter där ingen annan teknik funkar
Genom minimala precisionsristningar i fiberkablar kan Kistabolaget Proximion erbjuda sina kunder såväl snabbare dataöverföring som mer exakt mätning – i miljöer där annan teknik kapitulerar. Nu breder allt fler potentiella marknader ut sig.
Genom minimala precisionsristningar i fiberkablar kan Kistabolaget Proximion erbjuda sina kunder såväl snabbare dataöverföring som mer exakt mätning – i miljöer där annan teknik kapitulerar. Nu breder allt fler potentiella marknader ut sig.
”Industri 4.0 och ökad AI-styrning kommer kräva fler sensorer för att samla in data med så hög detaljrikedom som möjligt”, säger vd Johan Pejnefors.
Morrhårstunna fiskelinor med jitter
Är det Kejsarens nya kläder? De morrhårstunna fiskelinor som Proximion arbetar med syns knappt med blotta ögat när vi besöker produktionslinan i Kista. Ändå skriker kunderna efter lösningen.
Förenklat kan man beskriva det som att bolaget jobbar med att skriva in ett mönster i själva glasfibertråden, så kallat jitter, eller Fiber Bragg Gratings (FBG). Det gör att man kan filtrera ljus och reflektera specifika våglängder. Den mest uppenbara vinningen är att data därmed kan färdas snabbare och längre sträckor genom fiberkablarna utan störningar.
Mätning i extrema miljöer
Men det möjliggör även precis mätning i extrema miljöer. Trådarna fungerar som superkänsliga sensorer, och bland Proximions kunder finns såväl Formel 1-stall som rymdteknikbolag, stålverk, flygplanstillverkare och industribolag där man behöver hålla stenkoll på minsta förändring inom tryck eller temperatur.
”Man kan säga att vi kan mäta där ingen annan teknik funkar”, konstaterar Proximions vd Johan Pejnefors efter att han ritat upp en förenklad modell på whiteboarden i konferensrummet.
”På en kabel som är nästan lika tunn som ett hårstrå kan vi mäta temperaturen på hundra punkter samtidigt. Det ger väldigt hög precision.”
Ett tydligt case är en kund inom pappersmassa, som utvinner olja ur en blandning av tallsåpa och svartlut i stora cisterner. Med Proximions sensorer kan man utröna såpans tjocklek genom den exakta temperaturen. En annan kund inom tillverkning av kullager kan bädda in de minimala sensorsträngarna för att mäta lasttryck och rotation. Även hållfasthet i infrastruktur kan uppmätas. Applikationerna är många.
”Om vi blickar framåt kan vi konstatera att Industri 4.0 och ökad AI-styrning kommer behöva fler sensorer för att samla in data med så hög detaljrikedom som möjligt”, konstaterar Johan Pejnefors.
Från ax till limpa i Kista
All tillverkning sker på plats här i Kista, där bolaget har funnits sedan starten för 25 år sedan. Optiska fiberkablar köps in på rulle, och därefter appliceras jittret innan kabeln kapslas in med en skyddshinna, testas och skeppas ut i världen.
”Ibland gör vi även installationer, och vi säljer vår mjukvara tillsammans med den fysiska produkten.”
Proximion föddes ur Institutet för optisk forskning, som så småningom uppgick i Rise. 2014 köptes bolaget upp av Hexatronic Group. En global fiberjätte med sammanlagt 1937 medarbetare och en nettoomsättning på 7,3 miljarder kronor för det senaste räkenskapsåret. Proximion är i sammanhanget fortsatt ett litet dotterbolag, med 25 anställda och en omsättning på 50 miljoner.
Johan Pejnefors är dock en riktig veteran i sammanhanget, och har varit med på resan ända sedan 2004. Då handlade det mesta om forskning och utveckling. 2018 klev han in i rollen som vd.
Varför finns den här typen av avancerad fotonik just i Kista?
”Dels finns hela infrastrukturen på plats – ren miljö, hepafilter, flytande kväve, värme och kyla. Dels är det en fråga om tillgång till kompetens. Vi är sju eller åtta doktorer i bolaget och har nära relation med både KTH och Rise i olika samarbeten. Ibland händer det att vi byter timmar med andra aktörer som är på plats i området, vilket är mycket värdefullt. Vi har även kunder som sitter några kvarter härifrån.”
Vad betyder det att ha produktion och utveckling på samma plats?
”Det är jätteviktigt för oss. Mycket av vår produktion och utrustning är egenutvecklad, så R&D och produktion jobbar väldigt tight ihop.”
Johan Pejnefors uppskattar att kundkakan fortsatt består till två tredjedelar av telekombolag. Den resterande tredjedelen är industribolag som efterfrågar sensortekniken. Men ledtiderna kan bli ganska utdragna.
”Vi har ett stålverk i Holland som kund. Vi påbörjade samarbetet 2014, sen lade dem en order 2018 och så installerade vi sensorsystemet 2021. Det finns många frågetecken man måste räta ut kring certifieringar, explosionsrisk och teknikmognad.”
Hur bidrar era jitter till impact?
”Allt går mot effektivare processer, lägre utsläpp och preventivt underhåll. Om man tar ett stålverk som exempel, så kan våra sensorer tidigt upptäcka sprickor på slabben, alltså halvfärdiga stålstycken. Bättre kvalitetssäkring leder till mindre svinn och lägre utsläpp. Därför har vi bland annat fått pengar från Vinnova för ett projekt med analys av sprickor i stålproduktionen i Oxelösund.”
Vart ser du att den största potentialen finns framåt?
”Vi betydande potential inom försvarsteknik, Industri 4.0 och processindustrin. Fiberoptiska givare i kombination med sensorer och maskininlärning kommer att bli stort – och ingen annan kan göra det vi gör.”
Från Kista till världen
Från labb till lunch, i Kista möts innovation och vardagsliv.
