Kista-bolaget kan skapa fiber i luften – lockar både försvaret och rymdindustrin
En ny generation deeptech startups skjuter gränserna för vad som är möjligt i Kista framåt. KTH-spinouten TERASi har utvecklat en teknik som fixar blixtsnabb uppkoppling i tuffa miljöer – med hjälp av små noder som ryms i handflatan.
James Campion, Co-founder & CEO TERASi. Foto: Jonas Borg
Nu ska tekniken ut i allt från industri och krisberedskap till satelliter i rymden. Men allt börjar i renrumslabbet i Kista.
James Campion fiskar upp något ur fickan. Det ser ut som en liten bluetooth-högtalare och ryms gott och väl i handflatan. Det vi bevittnar på innergården i Kista – utanför deeptechbolaget TERASis kontorslokaler − är RU1.
Det är den första generationens enheter från KTH-spinoffen där han är vd och medgrundare.
De kvadratiska noderna är små, kraftfulla och enkla att hantera, och möjliggör uppkoppling av enheter som behöver kommunicera med varandra utan fördröjning.
”Våra system är anpassade för att utöka nätverk på landsbygden, både i luften och på marken – även i fordon som rör sig”, säger James Campion och utvecklar.
”Vi kan till exempel montera våra enheter på drönare som sitter i anordningar på marken. Då agerar de radiotorn. Men ifall det inträffar exempelvis en brand, då flyger de blixtsnabbt upp och blir små mobila routers.”
Uppkoppling på tidigare omöjliga ställen
Tekniken – att fixa uppkoppling på tidigare omöjliga ställen – har många användningsområden och Terasi har redan ett gäng betalande kunder.
Kundgrupperna är främst tre: industrin, krisberedskap och rymdindustrin.
Industrin kan använda RU1 i mobila övervakningsenheter och produktionsanläggningar där fiberanslutningar är omöjliga.
Även inom krisberedskap kan man använda tekniken för att stärka resiliensen inför angrepp eller krissituationer.
Men kanske är det mest fascinerande området rymden.
”Vi jobbar just nu i ett spännande projekt med European Space Agency. Det är egentligen ganska fascinerande att en liten produkt som vi bygger här i labbet kan användas för uppkoppling mellan satelliter uppe i rymden”, säger James Campion.
Renrummet är hjärtat
Vi har nu rört oss in i Kista-byggnaden som går under namnet Electrum. I en av korridorerna ligger det påkostade renrumslabbet. Här krävs minutiös hygienkontroll innan entré – vi får tjusiga sparkdräkter, vackra huvudbonader och kusligt välbekanta munskydd.
Till och med de vita skorna är antistatiska, och på kraftigt klistriga golvmattor får varje besökare stämpla av eventuella fotspår av smuts.
Det krävs bara ett dammkorn på fel ställe för att produkten kan bli förstörd
”Man jobbar med väldigt känsliga maskiner här inne. Men framförallt är många material så små att det bara krävs ett dammkorn på fel ställe för att produkten kan bli förstörd”, förklarar James Campion.
Han guidar oss genom RU1:s komplexa produktionsprocess. Kiselplattor ska oxideras, mönsterbestämmas, perforeras, sågas, guldbeläggas och pressas samman i en perfekt kaka. Allt bygger på bolagets patentskyddade Aircore-teknologi. Kraftigt förenklat kan man säga att radiovågorna passerar genom vackra och intrikata mönster i den lilla lådan.
Deeptech utan djupa fickor
Renrummet är som att träda in i en parallell verklighet, långt från den skinande höstsolen utanför väggarna. I Kista kan en hel drös med deeptechbolag dela på infrastrukturen, vilket är en viktig nyckel till att snabbt komma vidare i den utmanande kommersialiseringen av viktig forskning.
”Här kan startups komma igång med sin produktion och ta sig ut på marknaden utan att behöva investera 100 miljoner kronor i utrustning”, säger James Campion, som efter att ha byggt sin uppfinning ihop med sina medgrundare Adrian Gomez-Torrent och Bernhard Beuerle tagit in kapital från investerare som Navigare Ventures, Almi Invest och KTH Ventures.
Läget i Kista är inte bara rekryteringsmässigt strategiskt – det är rent livsnödvändigt ur ett infrastrukturperspektiv, menar han.
”Hade inte det här funnits hade inte vårt bolag funnits.”